Hej hopp.

Ja ska jag vara ärlig så vet jag inte vad jag ska skriva om ikväll..

Jag känner mig tom på ord idag.. men samtidigt så känns det som om jag har hur mycket som helst jag bara vill skrika ut mej..

Jag tänker inte sitta här o säga att mitt liv är perfekt jag har man o tre barn plus två bonus barn.. Och vi lever lyckliga gatan..

Fan nu kommer jag blotta mig själv och bara skriva vad som kommer..

Det e säkert många som trott dom kännt mig o kommer att känna oj e det så mm..  

Jag kan ärligt säga att min vardag består uta ångest över lilla minsta sak och att kan känna att visa dagar kan jag inte ens se glädjen i det jag har. Det kan kännas as jobbigt när barnen bråkar med varandra och nu kommer det säkert i mångas huvod att det gör ju alla syskon..

Ja det gör dom men för mig som lever med ångest o depression var dag så kan det kännas jobbigare an andra lik väl som andra små saker som kan vara så enkelt för andra att hitta lösningar på.. Jag säger inte att det är lätt att leva med mig för det är det inte alls kan jag tänka mig.. Men jag brottas var dag med mig själv om att bara få känna en sån enkel sak att vara glad.. Vad är det? livs lust o bara njuta av livet? Det har jag inte kännt på länge.. Jag tvivlar på mig själv var dag jag trycker ner mig själv mm.. Jag känner mig som en försöks kannin i mellan åt när jag träffat min läkare och får nya mediciner som gör att man går ner ännu mer.. Det är ingen som kan förstå mig fullt ut lik väls som jag inte kan förstå andra människor fullt ut.. Jag väntar på att få göra en utredning på mig för att se om det värkligen är enbart depresion och ångest jag har.. Men en sak jag alltid kommer vara ttaksamm för är min man och mina närmaste och mina närmaste vänner som alltid funnits för mig i allas dessa år.. En dag ska jag och mina barn få må bra och bara njuta av varandra jag jobbar för det var dag.. Jag känner just nu bara en hopplöshet o som om jag bara står still och kommer ingen stans.. Jag vill bara skrika gråta.. Jag har fått hört så många gånger av många att jag är så stark och klok.. Men just nu känner jag mig liten o svag.. Jag hatar dessa invänings perioderna på medicinerna.. Man går ner sig så fruktansvärt mycket av dom innan man kommer upp igen.. hu jag skulle kunna skriva hur mycket som helst.. Just nu kan jag bara säga att denna låt e precis så jag känner mig...

Tack och ehj för mig...   

Hej...

Ja jag vet det är länge sen jag skrev igen. Jag är rätt dålig på att uppdatera min blogg jag vet.. :/

Men här kommer kvällens tankar om livet. Så kav va så fruktansvärt oretvist ibland. 

så man inte finner ord och vi bara låter tiden pasera oss och sen när det e försent så ongrar vi saker vi inte gjorde eller sa. För några dagar sen hände det som inte får hända.. En ung man föl av sitt student flak på gotland livet valde att avsluta honoms liv aldeles för tidigt.. och härom dagen valde de att att avslute ytligare en ung mans liv.. mina tankar till båda familjerna.. <3

då kommer vi till de jag funderar på ikväll.. Jag vet iallafall med mig själv så som många andra kan känna igen att vi tar saker o ting förgivet och tar våra nära å kära förgivet.. Jag vet att jag är inte den bästa personen på att visa min uppskating när det kommer till min man och mina barn och mina vänner och jag kan ta min man fögivet allt för ofta än vad jag borde.. Men en sak är säker och det är att jag iallaflall kan se mina brister och fel och kan stå för dom och jag kommer att vardag försöka att ändra på dom och just i denna stund så kom jag och tänka på att jag inte har sagt god natt eller jag älskar dej till värken min man eller mina barn ikväll.. Tänk om just ikväll var den sista kvällen jag fick se någon av dom i livet.. Hu vad hämskt tänker ni nu att hon tänker så... Men vet ni faktisk så e det så för någon där ute.. Det kunde vart jag min man mina barn det kunde vart du din man/sambo dina bar din mamma dina syskon.. Jag vet iallafall att jag kommer att kämpa och jobba med mig själv och inte ta värken min man eller mina barn eller mina syskon min mamma svärmor vänner för givet.. För rätt som de e så är dom borta o då står vi där och tänker tänk om.... Ja tänk om vad då?? Det går inte att ändra på det som har hänt.. Men det går att ändra på det som inte har hänt.. Jag kommer iallafall börja visa min man mina barn och mina vänner och min mamma och syskon att jag älskar dom och är tacksam för allt dom gör för mig..Man kan vias det på olika sätt.. för en dag står man där och olycka eller natulig dö eller vad som har vart framme och man ångrar åter igen allt man inte sa eller gjorde för denna person.. Så till Thomaz mina barn min mamma och syskon, syskonbarn

och mina vänner svärmor Jag älskar et och är otroligt tacksam för allt ni gör för mig.. Så snälla ni som läser detta fundera en gång till på vad som är viktigt i ditt liv.. I mitt är min man mina barn och vänner och syskon mamma syskonbarn o svärmor viktiga för mig..

Hej...

Ja jag vet det är länge sen jag skrev igen. Jag är rätt dålig på att uppdatera min blogg jag vet.. :/

Men här kommer kvällens tankar om livet. Så kav va så fruktansvärt oretvist ibland. 

så man inte finner ord och vi bara låter tiden pasera oss och sen när det e försent så ongrar vi saker vi inte gjorde eller sa. För några dagar sen hände det som inte får hända.. En ung man föl av sitt student flak på gotland livet valde att avsluta honoms liv aldeles för tidigt.. och härom dagen valde de att att avslute ytligare en ung mans liv.. mina tankar till båda familjerna.. <3

då kommer vi till de jag funderar på ikväll.. Jag vet iallafall med mig själv så som många andra kan känna igen att vi tar saker o ting förgivet och tar våra nära å kära förgivet.. Jag vet att jag är inte den bästa personen på att visa min uppskating när det kommer till min man och mina barn och mina vänner och jag kan ta min man fögivet allt för ofta än vad jag borde.. Men en sak är säker och det är att jag iallaflall kan se mina brister och fel och kan stå för dom och jag kommer att vardag försöka att ändra på dom och just i denna stund så kom jag och tänka på att jag inte har sagt god natt eller jag älskar dej till värken min man eller mina barn ikväll.. Tänk om just ikväll var den sista kvällen jag fick se någon av dom i livet.. Hu vad hämskt tänker ni nu att hon tänker så... Men vet ni faktisk så e det så för någon där ute.. Det kunde vart jag min man mina barn det kunde vart du din man/sambo dina bar din mamma dina syskon.. Jag vet iallafall att jag kommer att kämpa och jobba med mig själv och inte ta värken min man eller mina barn eller mina syskon min mamma svärmor vänner för givet.. För rätt som de e så är dom borta o då står vi där och tänker tänk om.... Ja tänk om vad då?? Det går inte att ändra på det som har hänt.. Men det går att ändra på det som inte har hänt.. Jag kommer iallafall börja visa min man mina barn och mina vänner och min mamma och syskon att jag älskar dom och är tacksam för allt dom gör för mig..Man kan vias det på olika sätt.. för en dag står man där och olycka eller natulig dö eller vad som har vart framme och man ångrar åter igen allt man inte sa eller gjorde för denna person.. Så till Thomaz mina barn min mamma och syskon, syskonbarn

och mina vänner svärmor Jag älskar et och är otroligt tacksam för allt ni gör för mig.. Så snälla ni som läser detta fundera en gång till på vad som är viktigt i ditt liv.. I mitt är min man mina barn och vänner och syskon mamma syskonbarn o svärmor viktiga för mig..

Hej på er alla.
Idag har de inte alls varit någon bra dag. Jag o mitt huvud o psyke har inte alls värt enade idag. Har haft sån ångest vart på halv dåligt humör trött ingen lust eller ork till något. Förutom mina barn då. Att leva med ångest o depression e en kamp med dig själv var dag. Att leva med någon som har
Ångest o depression kan inte vara det lättaste heller för den delen. Jag hatar mig själv för att jag är som jag är o mår som jag gör. Jag tänker var dag på vad jag utsätter min man o våra barn för. Med mitt humör mina svängningar i humör mm. O nu kommer de väl ni säker tänka så här. Om jag nu hatar mig själv för allt detta varför skaffade jag barn då? Varför valde jag att leva med en man som redan hade barn innan. Jo för att den ända rediga glädjen jag känner är till mina barn o min man. Jag jobbar med mig själv var dag för att jag ska må bättre. Jag ville med känna på lyckan som man får när man skaffar barn. Jag älskar mina barn över allt annat o jag gör allt för dom. Vist kan jag ångra att jag gjort de väl jag gjort. Men jag kommer aldrig någonsin att ångra mina barn. Vist jag kanske inte skulle skaffat barn då elller då. Men då skulle jag heller aldrig skaffa barn. För vem säger att min ångest o depression kommer gå över? Jag kanske kommer att få leva med de rösten av mitt liv. Jag har mina bra dagar med som alla andra. Jag är inte mer än människa o vi alla gör fel o vi alla har brister. O min störta bris är just nu min ångest o depression. Huvudsaken är att man vet om sina brister o fel o försöker att ändra på dom o göra rätt. Och se framåt o ha ett mål o ta dagen för vad den är. Imorgon är det en ny dag vem vet imorgon kanske de en av dom bästa dagarna på länge. Jag lovar alla har vi varit där haft ångest var depremerade mått dåligt mm i våra liv. Alla har vi en historia bakom oss. Ta med er av ren historia lär er av den gör man fel gör man saker man inte borde lär av de o gör inte om de. Ingen Annan har rätt att säga detta är rätt eller fel gör si gör så. För ingen annan går i dina skor o bär på din historia. De e bara du som vet vad som e rätt för dej o din familj när kära. Jag försöker allt jag kan för att ta vara på min familj mina vänner o nära o kära. Jag vill bara säga till er mina syskon syskon barn mamma mina vänner o min familj.
JAG ÄLSKAR ER AV HELA MITT HJÄRTA TACK FÖR ATT NI ÄR JUS NI. TACK FÖR ALLT NI GJORT O GÖR. Med detta säger jag tack o Hej för denna gång. Skönt o väntelera av sig lite igen. Puss på er alla ?

Hej.
Ni som känner mig vet att jag inte mår så bra psykiskt. Men nu e de ta mig fan jag som ska ändra mitt liv. Jag tänker inte tillåta mig själv att må dåligt längre. Detta året tänker jag börja tänka på mig själv o min familj. Jag tänker göra saker som jag o min familj mår bra av. Jag är så otroligt less på mig själv att jag tillåter mig själv att påverkas av negativ energi. Och att jag trycker ner mig själv så fruktansvärt. Och att jag försöker hela tiden vara alla till lags. Dels varför e de jag som ska försöka hålla kontakten när det bara känns som om de går åt ett håll? Hade vart trevligt om min telefon plingade till förs någon gång innan jag skickar något. Ett sms eller vad som. Ett Hej hur mår du? Eller en ? ja vad som jag kan känna mig som om jag befinner mig i skolan igen att jag är den där jobbiga efterhegsna personen. Jag är otroligt glad för dom få vännerna ja har som faktiskt hör av sig i mellan åt. Ja jag vet att vi alla är i olika faser i livet o livet springer på. O att man pratar mer eller mindre med en del. Sen börjar man även inse hur blåögd man är som tror gått om folk. JAG SÄGER INTE ATT JAG ÄR PERFEKT.. Men jag försöker åtminstone i mellan åt visa att jag finns o bryr mig. Jag börjar mer o mer tvivla på vem jag värkligen kan lita på den dagen om jag värkligen skulle behöva de.. Detta året kommer de o hända mycket. Jag har tillåtit mig själv må dåligt i alldeles för många år. Detta året kommer jag jobba mycket med mig själv o ändra mycket på mig g själv för att hitta mig själv o bli hel igen. Jag kommer även ha med mig något som värmde mitt hjärta att få höra från min psykolog.. Hon sa: Jag min när vi träffades på våra första möten. Då var du bara en liten tjej. Nu är du en fantastisk kvinna, mamma o fru. Det är inte många som skulle klara av de du gått igenom alla dessa år. Ja jo de kanske ligger något i de. Jag tänker göra all jag kan för att må bra igen o hitta mig själv. Med hjälp av min man o våra barn. Och med dom som vill följa med vid min sida som vill mig väl. Från och med nu tänker jag bara omge mig med människor som gör mig glad. Allt detta kommer inte gå på en dag. Ha tålamod med mej. Detta kommer vara en resa som kommer gå upp o ner. Men de kommer bli bättre. ??
Så nu har jag skrivit av mig mycket som gnagit i mitt lilla huvud. Puss på er alla.

kursiv textHej igen.
Det var hundra år sen jag skrev på denna blogg tror ja. Måste bara tala om att de har hänt otroligt mycket sen jag skrev sist. Jag mins inte ens när jag skrev sist om jag ska vara ärlig. Men denna gång ska jag försöka hålla den vid liv. Jag har så mycket att skriva om så jag vet inte ens värt jag ska börja. Jag kan skriva lite smått.
Sist jag skrev tror jag att lilla Zacharias föddes. Ja han är inte så liten längre. ? han blev två år den 30dec. Och Maximilian blev sju år den 24okt. O som ni mins så här jag eller kanske inte. Jag har även två bonus barn en tjej som blev åtta år i aug. En grabb som blev tolv den tolfte Maj. Förra året. Och inte nog med dej så här jag och thomaz gift oss med. ? och sist men inte minst så kom våran tredje lilla lovis. Som nu är hela fyra månader. Ja som jag så så här de hänt mycket på denna tiden. Jag hoppas att ni som väljer att läsa min blogg kommer att gilla den och kommer att läsa den. Men en sak ska ni veta att här e de min plats mitt andrum här skriver jag vad jag vill när jag vill. Detta är mitt sätt att få andas ut o skrika spy galla när jag behöver de. Vill ni inte läsa allt groll eller vad ni väljer att kalla de. Gör de inte då. Men en sak till jag kommer inte att ta en massa skit i olika kommentarer. Gillar ni inte de så läs inte. Gillar ni de så varsågoda att läsa. Upp till vår o en. Jag skriver inte här för att vara ett samtalsämne utan först o frems för min skull. ?

Hej hej...

Nu var det ett tag sen igen jag skrev.. Här är det som vanligt full rulle..

Barnen går i skola/dagis på dagarna som alla andra barn... :)

Jag och Zacharias e hemma o fixar och trixar..

Lille manen har haft knöl med magen o haft svårt att bajsa..

Men nu är det om vänt nu är han jätte lös i magen o e besvärad av det istället.. 

Att han inte kan få vara bra i magen stackarn..

Jag hoppas att det går över snart för honoms skull.. 

Så han kan få bli sitt pigga o glada jag igen..

Älsta grabben var idag vid läkarn igen för hundrade gången känns det som..

Vi har försökt ett bra tag nu få bukt på hans allergi..

Första gången sambon var med honom vid läkarn sa dom att han var allergisk mot pälsdjur och att hans polyper var svullna så han har oppererat polyperna när vi bodde på gotland..

Men det har inte hjälpt hans andning och medicinen/nässpray har inte heller hjälp så åter igen var vi i kontagt med läkare och dom konstanterade att polyperna inte var skrapade ordenkligt så en andra gång gjorde dom det o han har vart på flera undersökningar o vi har fortförande fått hört att det e pälsdjur han inte tål..

Han har rönkat näsan här i förra veckan och sedan fick vi remiss till en annan läkare som jag nu skulle komma till.. Så alltså idag var han där och fick göra pricktäst på vad han var allergisk i mot o på det visade de sig att han e lite känlig mot pälsdjur men det har reagerade mest på var kvalster.

Denna läkaren blev förvånad av att de förra provet visade päldjur o att dom andra läkarna sagt att han e lite känslig mot kvalster..

När självavärket är tvärtom de e kvalster han e jätte allärgisk mot..

Läkarvården idag skrämmer mig..

Och här har vi gått o gjort allt för att läkarna sagt att det e pälsdjur han inte tål..   

Men nu äntligen vet vi vad de e som gör honom så dålig o vi kan entligen behändla o hjälpa honom på rättsätt.. Stackarn..

Så nu när vi har beställt lakan som ska hjälpa honom så får vi hoppas att de lättar för honom    .

Nu e det bara lille man vi ska kämpa igenom o försöka hjälpa honom med magen förhoppningsvis så e det bara några dagar han e lös i magen..

Så att det inte håller i sig o är så jätte länge..

Dom mellersta barnen mår bra o det går bra för dom i skolan o dagis full fart på dom som det ska vara på en 5åring o en 6åring.. :) här e det som för vilken familj som helst..

Men det e skönt o få skriva av sig när man känner att saker o ting är lite jobbigt med vardags problem.. 

Och hoppas på att någon som läser detta kan känna igensig i saker man skriver.. 

Alla har vi våra problem i vardagen men man hittar alltid lösningar på dom på ett eller annat sätt..

Detta inlägg blev rätt långt denna gång..

Ha det så bra alla fina   

Hej hej på er alla där ute..

Idag har det var en sån dag man bara vill att tiden ska stå stilla bara någon minut så man får andas ut lite.

Alla barnen har vart hemma idag då näst älsta har kräkits inatt och idag.. Så för säkerhetens skull har den älsta o Maximilian fått vara hemma med för vi misstänker att herr magsjuka är och hälsar på igen.. 

Det räckte tydligen inte med att han hälsade på oss innan jul..

Då alla åkte på o bli sjuka. Men men så e det o vara barn familj..

Det kommer om om igen alla dessa sjukdomar känns de som.. 

Ibland önskar man bara att man kunde dela på sig sån dag var det idag..

En magsjuk stakars tjej en lillkille som sovit dåligt inatt o ville bara sova eller fick bara sova i tio min intervaller då dom stora grabbarna inte alls var roade av att få behöva vara hemma för att syrran e sjuk lekte i tio min jätte bra sen började bråket o skriket på varandra..

Och srpngadet till mamma o skvalldra på varandra.. Samtiding som jag försöker få lillen o sova för han e övertrött och behöver få sova så att jag kan ta hand om stackar magsjuklingen.. Samtiding som de börjar bli dags för lunch o dom börjar bli hungriga o gnälliga för de.. Ja de e ju så underbart att vara fyrbarns "mamma" ibland.. :/ men vi tog oss genom denna dag med utan att slå igäl varandra.. :P

Och nu värkar de som om de kommer att bli en natt till med att vara uppe då lillen var på väg att somna men kommer inte till ro.. Så därföt tänkte jag att ja sätter mig här o skriver en rad eller två medans jag går mellan dator o spjälsängen o ger nappen.. Skönt o få skriva av sig lite..

God natt alla fina