Jag har många funderinga som snurrar i mitt huvud var dag.. En av dom är bland annat e man värkligen en bra mamma?? Jag kan ju bara säga att jag gör så gott jag kan.. Ja på senaste tid kan det väl vara så att jag inte alls har haft det tåla mod som jag bör ha med barnen.. Jag har på senast tiden blivit väldigt lätt irriterad på dom för små skaer.. Som tex att dom håller på att bråkar och tjaffsar med varandra hela tiden men innerst inne vet jag att det e så syskon gör men att dom inte kan hålla sams i två sekunder gör mig galen.. Pluss att Maximilian är i en tråts igen och hans bror har kommit i lilla tonåren eller gågot.. Jag vill bara ge alla ensamstånde mammaor där ute kredit alltså.. Jag klara inte av det känner jag.. Eller klara gör jag väl för att jag måste.. Men jag kan ärligt säga att det har tagit på mig och vara själv denna tiden.. Men det e för en bra sak.. Hoppas att thomaz klara av sina studier så att åtminstonde en av oss kanske mot förmodan kan få ett fast jobb.. Jag funderar även iblad på mina val i livet undra hur mitt liv hade sett ut idag om jag hade valt andra val. Som tex ståt ut med att gå iv till jag kommit in på en linje på gymnaset och tagit studente och hade jag haft bra betyd? Om jag hade vart bättre på att spara pengar när jag var yngre så kanske jag hade haft mitt körkort idag.. Om jag inte hade flyttat till fastlandet och stannat där alla dom åren hade jag träffat dom vännerna jag har idasg? Hade jag längtat tillbaka dit idag då?? Hade jag och Linnea varit vänner idag om jag inte flyttat upp till henne?? Hade jag träffat Johanna då?? Hade jag träffat Thomaz då? Hade jag fått Maximilian då?? Hade jag haft bran nu?? Jag dessa frågor kommer jag aldrig få svar på:: Dom säger att man inte ska ågra sina val i livet för det går inte att ändra på dom ändå.. Och jag ångrar inte att jag träffade Thomaz ocg vi fick Maximilian och jag ågrara inte att jag flyttade upp till Linnea.. Men det jag kan känna att jag ångrar e att jag inte skötte skolan som jag skulle och gick ut gymnaset.. Det e så mycket jag vill idag jag vill studera till behandlingsassisten men troligtvis kommer jag aldrig bli det.. Ja jag vet att det e bara jag som kan ändra på mitt liv och göra det till något bättre.. Men när man har haft mycket mot gångar i livet e det inte alls lätt att se det ljusa gjämt.. Jag e bara så trött på att må så fruktansvärt dåligt jämt och gåta mig till söms för att jag känner mig så fruktansvärt värdelös varge dag.. För att jag inte kan ge min son det jag vill ge honom och hela tiden vända o vrida på var ända kr man har.. och inte nog med det så har man sparat för att man ska kunna göra något med barnen i somma jo då tycker bil f*n att den ska gå sönder så Thomaz måste laga den för han behöver den till skolan och när han ska köra ut tidningarna.. Jag e så stoll över honom som både studerar och kliver upp kl 03.00 kör ut tidningarna sern upp köra till skolan och vara där en heldga..   Dej Thomaz för att du gör det så att vi kan få lite extra pengar.. Om bara jag kunde vara så duktig och känna att jag gör något bra.. Ja ja slut på mitt gnäll nu.. Men det var oerhört skönt att skriva av sig igen.. Pöss alla små   där ute.. Hade vart kul om någon skrev en rad om det e något någon känner igen sig i min tex och ge tipps på vad ni gör för att må lite bättre..