Hej hej på er alla där ute som läser min blogg om det nu är det.. :)

Ja som min rubrik säger sig själv. 

Ja då var men som sagt var tillbaka till sömlösa nätter..

Det tar kol på mitt humör mitt tålamod med barnen..

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på min familj hur det gå för alla..

För min mamma med hennes flytt för min syster och hennes tre barn och för mina bröder..

Och för mina andra två systrar jag pratar inte så mycket med dom alla har ju fullt upp med sina liv. :) men det e ju så ibland.. jag har även tänkt mycket på min mormor och min morfar.

Fick höra igår att han har sagt upp hans och mormors lägen het dom hade i stan men det e väl inte så konstigt och det förvånar mig inte..

Min älskade morfar det kan inte vara lätt att mista sin livskamrat allra helst inte när man e så sjuk själv och vart inställd på att man själv ska stryka först och så blir det inte alls så..

Men ödet hade bestämt något annat för min mormor..

Och det är svårt att förstå det för det var vekligen inte hennes tur nu och vi kan tycka att det e hur oretvist som helst men vi måste försöka blicka framot så gott det går..

Och det e inget fel i att tänka på henne i mellan åt och gråta och sakna henne.. 

Men det är inte det ända som går i mina tankar just nu..

Det har hänt så mycket detta året med mig och med min sambo och min familj.. 

Jag bara känner ibland när ska våran tur vända?? När ska vi få känna att vi kan unna oss och barnen en resa eller gå på badhuset och äta på Mc uta att det ska på värka våran ekonomi allt för hårt??

När ska vi kunna få unna oss dom där kläderna vi så mm.. Hur lång tid ska det ta innan jag kan hitta ett jobb?

Så att jag kan få känna att jag birdrar till familjen?? JA jag letar jobb jag tror jag har sökt och försökt i tre dagar nu att få tag på alla möjliga jobb och folk..

När ska jag få råd till att ta körkortet?? Bara det skulle ju underlätta i mitt jobbsök..  

Men allt sånt vänder väl så småning om antar jag.. Detta kanske e små potatis för er där ute.. men har man gått hemma så länge som jag har gjort nu och bara sommarjobbat för det e det enda jag kan få så mår man jävligt dåligt av alltsånt tillslut..

Jag vill även bara kunna betala av min skuld vi csn så jag kan få studera till det jag vill och jobba med det jag vill tillslut.. men det kommer nog aldrig att hända så den drömen börjara mer och mer försvinna o även hoppet och tron...

Men nu har jag gnällt för mycket och vart tillrekligt patetisk....

Ha det bra alla där ute.... Pözz